Från industrialiseringens genombrott till dagens digitaliserade och globaliserade arbetsmarknad har arbete varit en avgörande kraft för samhällsutveckling, välfärd och social ordning. En historisk tillbakablick visar att arbetets förändringar alltid har både påverkat och påverkats av samhällelig förändring och teknisk utveckling. I dag aktualiseras dessa frågor på nytt genom samtida intensifierade teknologiska språng som till exempel en ökad användning av AI, en utbredd digitalisering och en växande globaliserad produktion. Alla dessa förändringsprocesser omformar hur arbete organiseras, utförs och upplevs.
Denna bok erbjuder en bred och tvärvetenskaplig analys av arbetets förändring. Genom historiska och samtida samhällsvetenskapliga perspektiv belyser författarna hur arbetsmarknadens omvandling påverkar maktrelationer, jämställdhet, ojämlikhet, hälsa och hållbarhet. I boken beskrivs bland annat hur arbetsmarknaden förändras genom historiska skiften, förändrade normer, teknikutveckling, globalisering och hållbarhetskris. Den visar hur yrken uppstår och försvinner, hur ojämlikhet består och hur utbildning, institutioner och facklig organisation påverkar arbetsmarknadens villkor. Kapitlen belyser också arbetsmiljö, funktionsnedsättning på arbetsmarknaden, könssegregering samt människors försök att omförhandla vardag, arbete, stad och landsbygd. Sammantaget visar boken att arbete både är en central samhällelig institution och viktigt för individens identitet, tillhörighet och livsvillkor.
Boken riktar sig främst till studerande på universitetsutbildningar på grundnivå och avancerad nivå i ämnen som arbetsvetenskap, studie- och yrkesvägledning samt sociologi. Men boken utgör även ett viktigt bidrag för alla som vill förstå och kritiskt granska arbetslivets pågående och framtida omvandlingar.
Peter Gladoic Håkansson (red.) är docent i ekonomisk historia vid Malmö universitet. Klara Öberg (red.) är universitetslektor i arbetsvetenskap vid Högskolan i Halmstad.
Övriga författare:
Martin Berg är professor i medieteknik och docent i sociologi vid Malmö universitet.
Elin Ennerberg är docent i sociologi vid Malmö universitet.
Tina Forsberg är lektor och docent i arbetsvetenskap vid Högskolan i Dalarna.
Rebecka Cowen Forssell är universitetslektor i organisationsstudier vid Malmö universitet.
Jesper Hamark är fil.dr i ekonomisk historia och universitetslektor vid Högskolan i Borås.
Fredrik Hertzberg är docent i pedagogik vid Stockholms universitet.
Kristoffer Holm är biträdande lektor i organisationsstudier vid Malmö universitet.
Tobias Karlsson är docent i ekonomisk historia och universitetslektor vid Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet.
John Lapidus är fil.dr i ekonomisk historia och forskare vid Handelshögskolan i Göteborg.
Janna Lundberg är universitetslektor vid Malmö universitet.
Renée Luthra är fil.dr i handikappvetenskap och universitetslektor vid Högskolan i Halmstad.
Staffan Nilsson är docent i pedagogik vid Stockholms universitet.
Carin Nyman är socionom, med.dr i socialmedicin och universitetslektor vid Högskolan i Halmstad.
Jonas Olofsson är professor i hälsa och samhälle med socialpolitisk inriktning vid Malmö
universitet.
Dietmar Rauch är universitetslektor i sociologi vid Högskolan i Halmstad.
Bertil Rolandsson är professor i sociologi och verksam vid Göteborgs universitet.
Christian Ståhl är professor vid Linköpings universitetet.
Annika Vänje är professor i arbetsvetenskap vid Högskolan i Dalarna.